Field Not Recordings

Idag satt jag på en parkbänk och lyssnade på vinden, fåglar och avlägsen trafik. Det var väldigt vackert, field recordings fast live liksom.

Triosk/Solo Andata

Två band från Australien Triosk Och Solo Andata, bägge med en fäbless för jazzen och elektroniken, något mer jazz i fallet Triosk. Jag köpte för ett par år sedan Triosk 1+1+3 som de spelade in med Jan Jelinek. Då till stor del improviserad. Sedan dess har de även släpp en skiva på egen hand, men den intresserade mig aldrig av någon anledning. Nu har de släppt sin andra skiva på egen hand, och det var tveklöst omslaget som fick mig på fall. Jag och buskar och träd vet inte vad som är grejen med det egentligen. Skivan heter The Headlight Serenade och tydligen var Triosk inspirerade av hur ljus faller på objekt och miljöer och hur det påverkar oss beroende på hur ljuset faller. Intressant måhända men musiken talar för sig själv, mycket vackert i synnerhet Not To Hurt You för pianot, oh yes pianot. Lyssna på hela skivan på http://www.inertia-music.com/catalogue/39656/Triosk/Headlight_Serenade/

Solo Andata släpper sin debutskiva Fyris Swan i dagarna, och jävlar så vacker den är. Solo Andata består av två män från Australien som sagt, dock verkar den ena av dem vara bosatt i Stockholm. Deras musik påminner lite smått om gudomliga Tape, men de har helt klart ett eget sound. http://profile.myspace.com/index.cfm?fuseaction=user.viewprofile&friendid=60703803

Skivan finns att köpa på dotshop från och med i slutet på augusti, kan du dock inte vänta tills dess så köp den direkt från heftyrecords.com, det gjorde jag.
Två underbara ordlösa skivor, ord är mycket onödiga.

Love Story

Idag blir det Love Story för hösten, för kärleken. Första dagen på evigheter utan sol, underbart mulet och blåsigt. Triosk, Solo Andata, Deathprod och Supersilent allt för att skynda på hösten, den är på gång.

Reiko Kudo

Maher Shalal Hash Baz släppte för ett par månader sedan den vackra Osaka Bridge tillsammans med Bill Wells. Den har växt till sig till en väldigt vacker historia, där det instrumentala tar mest plats bortsett från ett par låtar där Reiko sjunger till ett piano, och det låter då inte helt olikt som något från Reikos två soloskivor Fire Inside My Hat och Ricefield Silently Riping In The Night.

Tori och Reiko har startat skivbolaget Hyotan, och de firar det hela med att släppa två skivor på en gång med Reiko Kudo, Kusa och Hito. Jag älskar dem båda. Den ena inspelad på sommaren den andra på hösten. Om jag måste välja årstid så väljer jag tveklöst hösten, jag kommer aldrig förstå vad som är så fantastiskt med sommaren. Vad gäller dessa två skivor så vill jag dock inte välja någon framför den andra. Tori på piano, Reiko på sång och lite annat löst folk på diverse olika ljud. Det här är mörkare än Maher Shalal Hash Baz men ack lika livsnödvändigt som något de släppt. Och har man fortfarande inte hört It Ends från Reikos första soloskiva så har man missat en väldigt dramatisk liten historia. Kolla othermusic.com eller ontoson.com (som om någon skulle göra det, ibland är det väldigt ensamt).

Saker som gör mig glad

Bara ett par dagar efter att jag beställt den så dyker den upp i brevlådan, Hefners Catfight. Jag förälskade mig i Hefner 1997 eller om det var 1998, jag minns inte så noga. Jag såg en musikvideo, jag tror att det var Sweetness lies within sen var det kört. Vet inte om det var samma år som Jonas åkte på en Londontripp och kom hem med ett gäng sköna singlar, bland annat en Hefnersingel Sweetness lies within med B-sidan Hello Kitten, helt sjukt. Fram till typ tredje skivan var de smått lysande, sen gav jag upp. Nu släpps dock en dubbelskiva med 43 tidigare outgivna låtar i bakvänd kronolgisk ordning med start 2001 och bakåt till 1994. Köp den för 14 pund på hefnet.com, perfekt popmusik, säger någon något annat så har de såklart helt fel men det är lugnt det är helt mänskligt.

Fyndade även Jessica Bailliff´s senaste skiva Feels like home idag. höstigt och vackert. Har tänkt mycket på hur mycket jag älskar hösten idag, mer om det dock när jag fått Reiko Kudo´s nya soloskivor. kranky.net

Ska man nu överleva sommaren så blir det onekligen lite lättare med Lily Allens debutskiva allright still, stundtals skitbra.

Mer bra skit Junior Boys So This Is Goodbye, Yo La Tengo I´m not afraid of you and I will beat your ass (världens bästa band), Broadcast Future Crayons, Strountes kolla slottet.eu. That´s it for now.

Fyndade även John Fowles Aristos idag, har inte läst den än men inledningen verkar lovande. Han tar upp anklagelser som uppkommit pga Samlaren och Illusionisten, som att han skulle vara fascistisk och bla bla. Jag delar ju verkligen hans syn som speglas i just Samlaren, och det är så tröttsamt att man ska slentriananklagas för att vara fascist och elitist osv. Denna otäcka, trötta hippiefierade inställning är verkligen beklaglig, och det roliga är att om man börjar diskutera det med någon som inte håller med, så brukar de efter ett tag inse att det kanske inte är så farligt. Nåväl kampen forsätter, synd att JF gått hädan, mycket mycket tråkigt. Jag som skulle ge mig i kast med Derek Parfits Reasons And Persons, över sommaren men det får vänta till hösten, problemet personlig identitet kan omöjligtvis lösas i denna värme.